Uppfinningsrika ungar!

Jag hade Mathilda med mig och skulle springa in på ica en snabbis. Bråttom minns jag att jag hade.
-Kom nu Mathilda, skynda dig, sa jag å tog henne i handen. Men hon började streta åt motsatt håll..
-Men mamma,titta...
-Inte nu, kom nu!
-Men mamma...
Jag förstod att jag kommer inte att vinna tid på att INTE ta mig tid att titta på va det nu va som hon ville att jag skulle titta på..
-Ja, va är det du ville jag skulle se?
-Jag tycker att det skymtar lite rosa..
-Rosa va då?
Så såg jag att hon tittade ner på marken och där, in trampat bland grus och smuts..ja, visst va det något rosa..
Vi gick fram, hukade oss en aning och tittade..
-Åh, vad vackert!
Vi tittade en liten stund och sen va det ok att gå in på ica och låta resten av dan snurra på som en vanlig vardag brukar.
Va vad det då som fick Mathilda, och även hennes kära (vackra) mor, att stanna upp vardagen en liten stund? 
Jo, ett litet tuggummipapper som blänkte och lyckosamt hade den rätta färgen, Mathildas favorit, rosa!