Uppfinningsrika ungar!

När Sebbe var omkring 3år hade han fått en leksaks bil med bakhjul som gick "av sig själv".  Han var mycket ivrig att leka med den å släppte den inte ur sikte...så skulle jag duscha av honom å då kunde han INTE ha med den i vattnet eftersom den va delvis mekanisk.. Så jag satt bilen på toa locket så att Sebbe kunde se den hela tiden medan jag duschade honom å när han va klar ryckte han genast tills sig den.

Jag bar honom i handduken till soffan där han nöjt satt, naken å men handduken mot soffan, med bilen i knät å lekte medan jag borstade håret på honom. Så rätt va det var GALLSKREK han! Jag fattade inget. Hade jag ryckt till i hans hår medan jag borstade det eller va va det? Sebbe skriker ju aldrig annars om det inte gjort VÄLDIGT ont...

Sebbe fortsatte vrålskrika å reste sig upp... DÅ såg jag! Bakhjulet som snurrade av sig själv hade fångat upp Sebbes snopp (bara ytterskinnet, men ändå..) och så hade den fastnat mellan däcket och skärmen på bilen. Nu stod stackaren där å skrek med bilen hängandes i...

Jag trixade å grejade tills den släppte. *PUST* Stackars Sebbe! Jag bar honom som en bebis inlindad i handduken upp på övervåningen där hans stora syster låg till sängs ..och ängsligt frågade
"Vad hände??"
"Jo det var så här..." Började jag men blev snabbt avbruten av Sebbe som tvärt satte sig upp i sängen, satte händerna i sidan och sade bestämt:
"Bjum-bjummen döda min bopp!"

Några dar senare såg jag Sebbe komma ut från toan å då satte jag mig på huk å frågade
"-Har du varit på toa?"
"-Ja"
"-Har du kissat?"
"-Ja"
"-Men va bra! Då är inte snoppen död!"
....Då tittade Sebbe på mig ömt, satte handen på min axel, lutade snett med huvet å sa ....
"-Mamma, den är död!"